I frontlinjen för cancerforskning

I frontlinjen för cancerforskning

Världsledande forskare inom cancer är på väg till Sverige och Karolinska Institutet för att presentera sina senaste forskningsresultat vid en stor konferens. I år har cancerkonferensen särskilt fokus på lungcancer men innehåller även föreläsningar om allt från genetik till nya behandlingssätt, energiomsättningen i tumörer och samspelet mellan immunsystemet och cancerceller.

Konferens: Frontiers in Cancer Research and Therapy
Tid: 23–24 februari, 2017
Plats: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet campus Solna

– Två principiella strategier för behandling av cancer står nu i centrum för forskningen. Den ena är aktivering av immunförsvaret mot cancer. Den andra är att slå mot tumörcellers signaleringsvägar med hjälp av målstyrd terapi. Forskning inom båda dessa frontlinjer finns med under konferensen, säger Kristina Viktorsson, forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet och en av arrangörerna till mötet.

Professor Joan Massagué, Memorial Sloan Kettering Cancer Center, USA, är intresserad av mekanismer bakom bildandet av cancermetastaser vid lung- och bröstcancer. Hans forskning visar att tumörbildande celler kan ligga vilande och undkomma immunförsvaret genom att hämma vissa signalvägar. Cellerna bidrar sedan till att sätta igång tillväxt av dottertumörer. Målet är nu att skapa nya läkemedel från denna kunskap och han berättar mer om sin forskning under konferensen.

Ett enzym, PI3K, av klassen kinaser, har blivit ett mål för behandling av såväl cancer som diabetes och autoimmuna sjukdomar. Det var professor Lewis Cantley, Weill Cornell Medical College, USA, som upptäckte enzymet. Under konferensen berättar han mer om PI3K som har en viktig funktion för celler som bildar barriärer kring kroppens organ, så kallade epitelceller. Kunskapen kan komma att användas för nya cancerbehandlingar.

Professor Johanna Olweus, universitetet i Oslo, Norge, föreläser om hur cancer kan bekämpas med hjälp av donation av immunsystemets T-celler från en människa till en annan.

En särskild del av konferensen är i år inriktad på lungcancer. Femton procent av alla lungcancerfall utgörs av så kallad småcellig lungcancer, en tumörform som kännetecknas av hög dödlighet trots intensiv kemoterapibehandling. Idag saknas det tyvärr målstyrd behandling för småcellig lungcancer men det är något som kan komma att ändras med hjälp av forskning från professor Julian Sage, Stanford University, USA. Han har kartlagt olika signalvägar och identifierat vilka celler som bidrar till att sprida denna tumörform.

Professor Rafael Rosell, Autonomous University of Barcelona, Spanien, har fokuserat på den dominerande lungcancerformen, icke-småcellig lungcancer, och har med hjälp av genetisk kartläggning identifierat vilka signalvägar denna tumörtyp använder och behöver för att växa. En av dessa går via tillväxtfaktorreceptorn EGFR och idag finns det flera läkemedel som hämmar denna signalväg. Men alla tumörer är inte mottagliga för läkemedlen. Rafael Rosell har lett utvecklingen av biomarkörer som kan användas för att avgöra om en tumör i en patient kommer att vara mottaglig för denna typ av behandling eller inte.

Hela programmet finns här:

Konferensen möjliggörs genom anslag från Vetenskapsrådet, Barncancerfonden, Radiumhemmets forskningsfonder, Stiftelsen Cancercenter Karolinska samt läkemedelsbolag verksamma inom onkologi i Sverige.

För frågor, kontakta:
Forskare Kristina Viktorsson
Institutionen för onkologi-patologi
Karolinska Institutet
Tel: 08-517 701 77 eller 070-338 35 13
E-post: Kristina.Viktorsson@ki.se